Mina känslor driver mig till fördärv, jag vill tillbaka till mitt gamla liv, men ondskans rituala krafter har så plågsamt tagit över min vilseledda själ. Jag vet snart inte vart jag befinner mig. Min kropp tvinar bort, ett benrangel. Jag har snart ingen ork kvar.
Ytterligare en skoldag har drivits bort, jag har legat insydd i min egna tvångströja och kämpat emot. Bortkastad tid, men jag har lovat att återvända till skolbänken imorgon, dels av ekonomiska själ. Hjälper inte detta så långtids sjukskriver jag mig.
Jag besökte psyket igen, det kändes lite lättare idag. Jag saknar henne så, och brevet hon skrev gjorde mig både stum och knäsvag. Ett brev som kommer att ligga mig till hands så länge jag orkar att leva, ett brev som skall följa mig till andra sidan. Jag släpper dig aldrig min vän!
tisdagen den 13:e januari 2009
Herk frag groskle hemp...
0 Överlevare:
Skicka en kommentar